Fredsfostran som är riktad mod högstadiet och gymnasit tar upp krigsorsaker, politiska mekanismer och strävar efter att öka förståelsen av samhällenas verksamhet. Fredsfostran styr och uppmuntrar alltid till agerande. Det är centralt att stärka elevernas tro på sina egna möjligheter att påverka i samhället och på så sätt förbättra saker och ting.
Jag har yndervisat i historia och samhällslära från högstadiet till vuxengymnasiet. Inom historia, liksom många andra ämnen, gömmer sig en risk för förstärkning av fientliga, nationalistiska attityder och stereotyper. Som bäst kan ändå undervisningen främja en övergripande förståelse för fred, tolerans och stimulera ungdomarna att agera!
Har eleverna i skolan möjlighet att frivilligt fundera över värden och att grubbla över frågor? Funderande tar mer tid än en direkt informationsöverföring och kräver mycket förberedande arbete av läraren. Jag har upptäckt att en lärarens vardag ät stressig och att utforma uppgifter utanför boken lätt begravs under allt annat arbete. Här hjälper Fredsskolans dramaberättelser och aktivitetsdagar läraren. Berättelserna lockar eleverna att tänka själva och att ta reda på saker.
Fredsskolans dramaberättelser förflyttar oss via en individs berättelse in i historiska händelser. Bekanta dig t.ex. med Darko-pojkens berättelse mitt kriget i Bosnien eller med Rosa Parks bussresa, som var början till en viktig medborgarrättskamp i USA. I berättelserna förblir inte händelserna bara omnämnanden, till fakta på en power point, utan deltagarna får verkligen fundera över dessa mångdimensionella berättelser och de långtgående konsekvenser som människornas val har.
Historie- och samhällslärare Johanna Laaja
Darko -presentation
Berättelsen utspelar sig 1992 Bosnien-Hercegovina. Jugoslavien är på
väg att splittras och kriget i Bosnien på väg att bryta ut.
Berättelsens huvudperson är den 16-årige Darko, som tycker om att fiska
och att spela fotboll.
När kriget i Bosnien inleds börjar Stor-Serbiens anhängare att köra
iväg muslimer, kroater och övriga nationaliteter från området. Hela
landet är helt förvirrat. Hur syns de etniska rensningarna och den
ansträngda situationen i samhället i unge Darkos liv? Darkos bror åker
in i armen, läraren har försvunnit och Darko måste lämna sin bäste vän,
eftersom det plötsligt framkommer att de representerar två olika
nationaliteter. En dag får Darko en egendomlig fångst på kroken, vilket
kommer att påverka hela återstoden av hans liv.
Är krig enbart strategi, politik och dödssiffror i statistiken?
Genom Darkos berättelse undersöks krigets följder ur en individs, en
ung människas, synvinkel. Trots berättelsens grymma ämnen, bär hoppet
om förbättringar och tron på framtiden, deltagarna genom händelserna.
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: etniska konflikter,
minor, 1990-talets konflikter, exil, individens upplevelse av kriget
Mohammed
Berättelsen berättar om en 14-årig sudansk pojkes flykt då en grupp
rebeller attackerar hans by i södra Sudan. På sin färd hamnar Mohammed
till FN's flyktingläger och deltagarna får tillsammans fundera Mohammeds
framtidsmöjligheter.
Genom Mohammeds dramaberättelsen undersöker vi globala utvecklingsfrågor
och följder av krig från individens, en ung persons perspektiv. Trots
det allvarliga temat bärs deltagarna igenom berättelsen av element som
hoppet om förbättring och hopp om framtiden.
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: Barnets rättigheter,
2000-talets konflikter, flyktingskap, globala utvecklingsfrågor och
u-ländernas verkligheter, jämlikhet, att växa till globalt ansvar.
Hembiträdets berättelse
En flicka som härstammar från en bergsby i Nepal, säljs som hembitträde
till huvudstaden Katmandu. Flickans familj blir utlovade pengar och att
flickan ska få komma till en bra skola. När flickan kommer till
familjen hänvisas hon emellertid direkt till köket, där hon blir
tvungen att slita långa dagar. Det blir inget mer tal om skolgång.
Tillsammans undersöks flickans olika möjligheter att förbättra sin
situation. Kan hon få hjälp av arbetsgivarfamiljen, stadens övriga
hembiträden eller från den lokala medborgarorganisationen? Vi funderar
också över vad vi finländare kan göra för att främja förverkligandet av
barns rättigheter.
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: människohandel,
barnarbetskraft, barnets rättigheter, FN:s millenniemål,
medborgarorganisations verksamhet, modet att agera och be om hjälp,
skildring av utvecklingsländernas förhållanden
Belfast boys - presentation
Berättelsens huvudpersoner, 12-åringarna Billy och Sean bor i Belfast
på Nordirland. Billy kommer från en protestantisk familj som stödjer
Storbritanniens sturelseskick och Sean kommer från en katolsk familj
som förespråkar ett enat Irland. Liksom hela samhället, är även
skolorna indelade enligt dessa grupperingar. De olika gruppernas
bostadsområden kan till och med vara angränsande gator. Mellan en del
bostadsområden har man gyggt murar för att förhindra sammandrabbningar.
Trots detta har Billy och Sean blivit vänner.
I berättelsen kulminerar situationen när den ena gruppen intar
biografen. Billy och Sean bestämmer sig för att de måste göra något åt
problemen. Tillsammans undersöker vi pojkarnas möjligheter att påverka
konflikten. Kan man se några indelningar i grupper i vår vardag?
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: konflikthantering,
intolerans, fördomar, medborgarnas indelning i två grupper, modet att
agera och ingripa i saker,
Rosa Parks - berättelsens presentation
Kan en enda person förändra världen till det bättre? På 1950-talet i
sydstaterna i USA, var hela samhället indelat i de förtryckta svartas
och de privilegierade vitas värld. Indelningen berörde allting: skolor,
parkbänkar, cafeer och bussar. År 1955 bestämde sig den färgade
sömmerskan Rosa Parks för att motsätta sig den orättvisa lagen och gav
inte sin plats på bussen åt en vit man. Detta ledde till en
händelsekedja som slutade med avskaffandet av segregeringslagarna i
Alabama.
Tillsammans funderar vi över fredlig påverkan och om det även i vårt
samhälle förekommer olikvärdighet. Är diskriminering ibland svårt att
identifiera och lägga märke till?
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: intolerans,
fördomar, medborgarnas indelning i två gruppen, modet att agera och
ingripa i saker, olikvärdigt medborgarskap
Gandhi
Berättelsen inleds på ett sydafrikanskt tåg. Gandhi har köpt en biljett
till förstaklassvagnen, men han har inte rätt till denna på grund av
sin härkomst. Han godkänner inte detta och flyttar inte till klass 3,
som är avsedd för indier. Han ber tåget att stanna. I
"Gandhi"-dramaberättelsen följer man Gandhis - upphovsmannen till den
stora fredstanken - liv och hur han använder en fredlig
medborgarverksamhet för att främja fågor.
Syftet med berättelsen är att få deltagarna att fundera över egna
möjligheter att använda fredliga metoder för att påverka och hur vi
skulle främja jämlikhet i vårt samhälle även genom små gärningar.
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: Fredlig
medborgarverksamhet, jämlikhet, tolerans, modet att agera och ingripa i
saker
Kulturmöten
Till kulturen hör allting (mathållning, klädstil, festtraditioner, tro,
värderingar, sätt att reagera...) som hör till livsstilen. Det finns
ett oräkneligt antal kulturer. När kulturer möts berikar de varandra
och ofta uppstår nya kulturer. Ändå kan det vara utmanande när
främmande kulturer möts, fördomar och okunnighet kan leda till negativa
stereotyper och attityder.
I Kulturmöten-dramatiseringen skapar gruppen två olika kulturer och
genom rollspel undersöks detta kulturmöte. Hur uppstår stereotyper? Hur
kan man främja förståelsen mellan kulturer?
Teman som kan tas upp med hjälp av berättelsen: Kulturmöten, tolerans, samarbete.
Mitä kuuluu Hu Jia?
Hu Jia on pekingiläinen kansalaisaktivisti, joka on yksi kuuluisimmista poliittisista vangeista. Hu Jia on toiminut aktiivisesti ihmisoikeuskysymyksissä. Hän on saanut ihmisoikeusrikkomuksille kansainvälistä huomiota ja auttanut viranomaisten kaltoin kohtelemia ihmisiä.
Tarinassa osallistujat pääsevät pohtimaan ihmisoikeuksia ja mielipiteen vapauden tärkeyttä. Hu Jia toimii kiinnostavana esimerkkinä ihmisoikeustaistelijasta ja vastuullisesta yhteiskunnallisesta toimijasta.
Teemoja, joita tarinan avulla voidaan käsitellä:
Sananvapaus, ihmisoikeudet, rohkeus toimia ja puuttua asioihin
Näkymättömät
Emildo eli normaalia elämää Dominikaanisessa tasavallassa.Hänen vanhempansa olivat haitilaisia, jotka olivat tulleet Dominikaaniseen tasavaltaan laillisina siirtolaisina työskentelemään. Hän kävi koulut, pääsi yliopistoon ja meni hiljattain naimisiin amerikkalaisen naisen kanssa. Ongelmat alkavat, kun Emildo päättää muuttaa Floridaan vaimonsa luokse. Emildon piti hankkia alkuperäinen syntymätodistus, mutta viranomaiset mitätöivät sen hänen vanhempiensa syntyperän vuoksi. Alkaa pitkä taistelu oman henkilöllisyyden takaisin saamiseksi.
Maailman hauraimmissa valtioissa asuu miljoonia ihmisiä, joilla ei ole henkilöllisyystodistusta. Tämän vuoksi he menettävät kansalaisoikeuksiansa ja jäävät mm. terveydenhoidon ulkopuolelle. Tarina pohjautuu Kirkon ulkomaanavun materiaaleihin.
Teemoja, joita tarinan avulla voidaan käsitellä:
Ihmisoikeudet, rohkeus toimia ja puuttua asioihin, äärimmäisen köyhyyden vaikutukset, kehitysmaiden ongelmat
Naisten äänioikeus
Tarina sijoittuu 1900-luvun vaihteen Suomeen. Hilja Pärssinen on noin 20-vuotias opiskelija, joka uskoo ja unelmoi että naiset voisivat vaikuttaa yhteiskunnassa siinä missä miehetkin. Ajan vallitsevat käsitykset olivat usein toisenlaiset: "Naisten vetäminen valtiollisen elämän yhteyteen tulisi vierottamaan hänet varsinaisesta kutsumuksestaan, kodin vaalijana ja kasvattajana olemasta."
Tarinan avulla tutkitaan nuoria innostavalla tavalla suomalaisen demokratian kehittymistä ja sukupuolten välisen tasa-arvon ensiaskeleita. Sopii erinomaisesti 8. luokan ja lukion historiaan sekä 9. luokan ja lukion yhteiskuntaoppiin.
Teemoja, joita tarinan avulla voidaan käsitellä: demokratia, väkivallaton vaikuttaminen, naisten äänioikeuden historia, oikeudenmukaisuus, sukupuolten välinen tasa-arvo, 1900-luvun alun Suomi